När jag var gravid med min första son, så fick jag höra mycket om den stora kärleken som skulle drabba mig när min bebis låg i min famn. Även om så många sagt det, så blev jag nästan knockad av dess kraft. Aldrig kunde jag tro att kärleken kunde vara så stark, så stor och så fantastisk!
När min andra son låg i magen vissta jag ju redan att jag skulle älska det barnet lika mycket även om det var svårt att förstå ibland. Men det jag inte fick höra något om var den fantastiska syskonkärleken som skulle drabba familjen.
När jag ser pojkarna tillsammans och ser den glädje de har av varandra blir, så blir jag alldeles varm och nästan knockad på nytt. Den var jag inte beredd på. Inte att den skulle vara så stark. Även om jag har syskon själv, så fick jag nu se den från ett annat perspektiv. Som mamma!
Glädjen och kärleken mellan dessa bröder behöver man inte tvivla på. Även om de inte alltid är sams förstås. Men det är en otrolig resa att få följa dem. Och det bästa lillebror vet är förstås när storebror vill busa med honom.
Våra fantastiska pojkar!




Inga kommentarer:
Skicka en kommentar