När jag ser tillbaka på den fotoresa jag gjort hittills så ser jag ändå att jag kommit en bit. Men jag har övat, övat och övat. Bland annat har jag legat ute på magen i gräset med två av Albins plastdjur. En ko och en häst som jag flyttade fram och tillbaka och gjorde ändringar med bländaren för att förstå. Praktik får mig att förstå betydligt med än teorin. Men, visst har jag läst mycket också för att förstå ännu mer. Och jag läser mycket fotobloggar för att få inspiration och för att lära mig det jag inte förstår.
Det är så otroligt roligt att känna att jag blir bättre. Att för varje misstag jag gör, så kan jag oftast läsa mig till svaret och känna att jag förstår ännu mer. Ändå är det självklart massor som jag nu jobbar på och tränar på. Jag tog med mig sambon ut nu i kväll för att träna bilder i motljus. Roligt nöje en fredagskväll. Göra saker tillsammans gör vi i alla fall.
Ljus ja, den största biten när det gäller fotografering. Att fånga ljuset, att leta efter det rätta ljuset. Och att ändra när det inte blir bra. Den första bilden på Theo ovan är i alldeles för skarpt solljus. Han kisar och färgerna blir inte bra. Det syns också att ljuset studsar, reflekteras, på rutschkanan och upp i ansiktet på Theo som gör att han ser rosaröd ut i ansiktet. Jag flyttade med mig rutschkanan in i skuggan istället och fick ett mycket mer behagligt och naturligt ljus. Då kunde jag också se Theos härliga blå ögon.
Och fånga hans härliga leende på ännu en bild. Ja, familjen är allt mina favoriter när det gäller fototräning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar