Manuell

2008 fick jag min systemkamera i för tidig 30 års-present. Jag skulle ha en bra kamera att fota vår bebis som var beräknad en månad senare. Ja, jag tog en massa bilder, men tyvärr använde jag bara en liten bråkdel av kameran. Egentligen behövde jag ingen sådan avancerad för det jag fotade då när jag körde på autoläget. Jag visste inget annat. Kunde inget annat och tyckte det var säkrast att låta kameran tänka.

Idag, när min andre son kommit till världen, så får han helt andra bilder i sitt album. Genomtänkta och mer varierade. Nu kan jag. Nu fotar jag manuellt och ställer själv in bländare, slutartid och ISO. Jag vet hur de olika delarna påverkar varandra (oftast), men jag lär mig hela tiden. Tränar, tränar, tränar och läser fotobloggar. Och det gör fotograferandet så mycket roligare. En bild blir mer spännande tycker jag när man lägger fokuset på olika delar. Första bilden på Theo nedan hade fått en helt annan känsla om man fotat på auto och hela han varit klar i bilden. Nu är det handen jag vill framhäva och då är det där fokuset ligger med ett kort skärpdjup. På andra bilden är det ögonen som jag lägger skärpan på och ndere delen av bilden blir mer suddig.